Om du är medveten om klimatkrisen, så kanske du känner en vilja att göra något åt saken, men inte riktigt vet vad. Här är råden jag skulle ge till dig som bor i Sverige. Jag vill dock varna att jag inte har alla svaren, men det är väl bättre med en start i rätt riktning än ingenting. Om du dock inte känner till klimatkrisen än, eller inte är säker på om det är så illa eller om det verkligen är bråttom, läs den här bloggen i stället.

De flesta tänker först på att minska sina egna koldioxidutsläpp. Om du vill gå den vägen är det viktigt att vara systematisk, istället för att på måfå göra några saker som känns bra. Risken är att man känner sig duktig men inte gör någon skillnad alls. Börja med att använda en utsläppskalkylator, t.ex. www.klimatkalkylatorn.se - den ställer några frågor om din livsstil och ger dig sedan en uppskattning om dina utsläpp under ett år, och vilka aktiviteter som bidrar hur mycket. Sätt ett mål att minska dina utsläpp med en viss andel om ett år, och planera några check-ins med dig själv i din kalender.

Att ta sitt ansvar är bra och lovvärt, men värt att veta är att begreppet “personligt fotavtryck” populariserades av oljefirman British Petroleum i en stor reklamkampanj 20051. Det är en strategi från deras sida att förflytta ansvar för klimatkrisen och allt lidande den orsakar, från oljeföretagen och institutionerna till individers livsval. Du kan själv bestämma om du tycker det är rättvist, men det är i alla fall effektivt på att distrahera människor från mer systematiska åtgärder.

Med systematiska åtgärder menar jag lagar, regleringar, skatter/skattelättnader, investeringar och policyer. Sådana åtgärder, när de utformas faktabaserat och rättvist, har en dubbel effekt. Dels är de storskaligt och långsiktigt effektiva då de påverkar alla över lång tid. Dels har de även en normskapande effekt: vad vi uppfattar som “normalt” i samhället är egentligen högst skiftande och beror på samhällsutvecklingen. När något väl gjorts olagligt skiftar ofta samhällets normer och folk kan efter en tid inte tänka sig något annat än det nya normala. Rattfylleri är ett gott exempel, och barnaga ett annat.

Påverkanspilen

Om man ritade upp en graf över åtgärder som gynnar klimatet, och axlarna hette “storlek på effekt” och “långvarighet” - då skulle systematiska åtgärder ta hem priset2. De spelar faktiskt i en helt annan liga. Och klimatkrisen är så stor och brådskande, att just så pass ambitiösa åtgärder är nödvändiga för att ha en chans att göra skillnad.

Men hur kan du bidra till att en ny lag stiftas? Även om du inte är politiker, så kan och bör du vara med och skapa den politiska press som gör att sådana åtgärder blir verklighet. Hoppet ligger i rörelser som samarbetar. Det finns en uppsjö av civilsamhällesorganisationer som skulle uppskatta din hjälp och ditt stöd. Dessa gör skillnad på riktigt. Några exempel som jag vet är aktiva idag: Naturskyddsföreningen. Fridays for future. Greenpeace. Jordens vänner. Klimataktion. Klimatriksdagen. Återställ våtmarker. Auroramålet. End Ecocide Sweden. Rebellmammorna. Alla har olika strategier - från demonstrationer till folkbildning till juridik - och den här variationen är bra, för åtgärder behövs från alla sidor. Så läs på lite, välj en som tilltalar dig, och kontakta dem och fråga hur du kan hjälpa till!

Den här bloggen handlar bara om att komma igång, det finns mycket mer att säga om långsiktigt engagemang. Men jag vill ändå avsluta med att belysa värdet i att prata om det man gör med sin omgivning. Jag har själv funnit det svårt, för att många människor reagerar negativt, men samtidigt har jag sett hur ringarna spridit sig på vattnet. Man påverkar långt fler än man tror med sitt exempel, så försökt att inte hålla ditt engagemang för dig själv, utan dela med dig åtminstone lite grann, så mycket du känner dig bekväm med - eller för all del långt mer, om du är så lagd! Lycka till, och hör gärna av dig och berätta för mig vad du har försökt dig på.

  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_footprint#Shifting_responsibility_from_corporations_to_individuals ↩

  2. Jag upptäckte denna tankemodell i boken “klimatpsykologi” av Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén. Värt att ha i huvudet är alla åtgärderna är bra - men de längst upp till höger är ännu bättre. ↩