Jag har sprayat ner Neovas kontor i Jyväskylä, Finland
Två dygn sedan deltog jag i en fredlig aktion i staden Jyväskylä, Finland, där jag tillsammans med andra aktivister genom nätverket “Återställ Våtmarker” sprayade ingången till företaget “Neova Oy”’s kontor med röd färg.
Jag har just fått sova i en vanlig säng, efter att ha spenderat ca 20 timmar i en cell hos den finska polisen. Det är inte trevligt att bli inlåst utan varken kommunikation eller att veta när man kommer bli fri, men det är en konsekvens jag valt att acceptera för att agera på klimateländet. Neovas fossila torvbrytning är skadlig för hela mänskligheten, men också för specifika naturområden och lokalsamhällen i Sverige, bland annat Grimsås, det har jag sett med egna ögon.
Du som läser denna blogg är antagligen en nära person till mig. Jag vill bara att du ska veta att jag är stolt över mig själv. Det har krävts mycket för att förbereda och genomföra den här aktionen. Jag inser att jag har utvecklat en ledarskapsförmåga över det senaste året som jag inte hade förut, det är något jag jobbat på, och jag är glad att se det.
Så - jag kommer återhämta mig nu. Jag har gjort mitt för stunden. Vad som händer härnäst ligger inte i mina händer. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor eller behöver prata om allt detta. Jag tycker inte vi ska vara ensamma.
Här är pressmeddelandet som Återställ Våtmarker skickade ut.. Om aktionen rapporterades av olika nyhetsbyråer i Finland: nyhetssökning, yle.fi. Se även denna inspelning där jag syns bra och förklarar mig lite snabbt.
Klicka här för att läsa en sammanfattning av pressreleasen.
Ett flertal både svenska och finska aktivister utförde idag den 3 september en demonstration för att uppmärksamma Neovas och därmed Finlands olagliga torvbrytning i Sverige genom att spruta ner Neovas huvudkontor i Finland i röd färg och hänga upp en banderoll från taket. Demonstrationen vill också sätta ljuset på Neovas koppling till lobbyorganisationen Svensk Torv där Neova ingår i styrelsen samt de konspiratoriska utspel och kontroversiella metoder dess ordförande, Robert Wedmo, samt generalsekreteraren Rickard Axdorff, använder sig av. Neova är Sveriges största torvproducent och står för över 70 % av torvbrytningen. Företagets torvproduktion släpper ut mer växthusgaser än inrikesflyget. Huvudkoncernen ligger i Finland där företaget till 50,1 % ägs av finska staten. Övriga procentandelar ägs av finländska kommunala värmeverk. Finland mottog år 2024 465 miljoner euro av EU i omställningsstöd för att bland annat fasa ut torvbrytningen i sitt eget land. I juli spreds direkta konspirationsteorier på Svensk Torvs hemsida. “Det går att dra en del lärdomar och paralleller mellan föreningar som går Rysslands ärende och aktivisterna i Återställ Våtmarker.” skriver ordföranden Robert Wedmo och fortsätter “En hungrig, kall och fattig befolkning har såklart en lägre försvarsvilja än motsatsen.” Återställ Våtmarker har sedan 2023 drivit en kampanj mot torvbrytning i Sverige. I somras var det tredje året i rad som rörelsen stoppat Neovas AB:s torvbrytning på Grimsås Mosse. I år med den uppseendeväckande metoden att så frön ute på torvtäkten. Generalsekreteraren för lobbyorganisationen Svensk Torv, Rickard Axdorff, hotar med skadeståndsanspråk på 100-tals miljoner samt menade att frö-aktionen innebar industrisabotage. Återställ Våtmarker menar att frö-aktionerna sätter strålkastarljuset på att Neova AB bryter mot de avtal de har för torvbrytning, både på Grimsås Mosse men även på en mängd andra torvtäkter. De så kallade koncessionsavtalen gäller energitorv men Neova AB har under flera år sålt torven som odlingstorv. På Grimsås Mosse försökte företaget ändra avtalet till att gälla odlingstorv men fick avslag från Länsstyrelsen i Västra Götaland i våras. Företaget överklagade då till Mark- och Miljödomstolen men fick avslag även i denna instans. Trots detta fortsätter de att bryta odlingstorv på mossen. Vi vet att torven sista dagar är räknade. Vi behöver inte Neovas odlingstorv. Det är en konsturerad marknad av torvindustrin. Och vi behöver den inte till att elda med. Torv är Sveriges bruna kol!
Jag gjorde det här för att jorden är dödligt sjuk. De som har makt och rikedom förstör förutsättningarna för mänsklighetens blomstring. Jag kan inte stå och bara se på. Samtidigt är jag medveten att jag inte har makten att hindra detta.
Det kan kännas som att man inte kan ändra något, för ingen annan bryr sig. Men sakta i backarna, ge inte upp hoppet om mänskligheten och dina medmänniskor! För forskningen visar att det är ingen som vill ha det så. En levande värld är inte alls en polariserad fråga som man kan tro, tvärtom: 89% av hela jordens befolkning vill att deras ledare ska göra mer för att motverka klimatförändringarna, enligt en globalt representativ studie där nästan 130 000 individer intervjuades. Det är nio av tio på ditt kontor, i din klass, i din familj. Aftonbladet: Vi är 89 procent – ni gör klokt i att ta oss på allvar. Ett psykologiskt fenomen som kallas “pluralistisk ignorans” innebär att en majoritet i en grupp önskar en förändring, men medlemmarna i majoriteten underskattar hur många andra som vill samma sak, de är alla omedvetna om varandra, och vågar därför inte stiga fram. Detta upplever vi nu med klimatet.
Varför fredliga men störande aktioner? Det kan man läsa om här. I korthet har man sett på historiska exempel som kampen mot slaveriet, civilrättsrörelsen, och suffragettrörelsen att det varit en nödvändig del i att få igenom samhällsförändring. Det krävs pengar för att genomföra säkra, genomtänkta, och effektiva aktioner, samt för att långsiktigt och strategiskt driva på samhällsförändring, pengar som vi aktivister inte har. Du kan donera till Återställ Våtmarker på [följande länk](https://aterstallvatmarker.se/donera). Du kan även stötta mig personligen om du så önskar här eller genom att prata med mig - jag har sagt upp mig från mitt jobb för att på heltid arbeta ideellt mot klimateländet. Människor bidrar också på otaliga andra sätt som inte har något att göra med pengar - de erbjuder samtalsstöd, IT-hjälp, sovplatser, bjuder in oss aktivister att prata på konferenser, uttrycker publikt sitt stöd i samhällsdebatten och på sociala medier, lagar mat, och på så många andra sätt.
Annan läsning:
