Jag höll detta tal utanför Norges Ambassad, när jag deltog i en fredlig demonstration efter Norges regering hade släppt nya oljeutvinningslicenser. Jag lägger upp det här för minnes skull.

Jag känner mig ganska liten när jag står här framför Norges ambasad. Norge: Ni är kända i världen som ett grönt land, ett hållbart land. Ni vill se er själva som hållbara - ni köper till exempel väldigt många elbilar, istället för fossildrivna vilar. Men trots att många norrmän strävar efter att leva hållbart, så har nu den norska staten släppt nya oljelicenserdet vill säga öppnat upp för ännu mer utvinning av fossilt bränsle. Det här gör mig rädd. Oljan som utvinns i Norge kommer brännas upp och förorena luften vi andas. Den kommer bli till plast som inte bryts ner, utan tar sig in i levande vävnader och förgiftar dem. Och den kommer bidra till att hetta upp den enda planet vi har - äventyra säkerheten för vårt gemensamma hem.

När jag berättade för min mamma att Norge ska släppa dessa oljelicenser, frågade hon: “Hur rättfärdigar dem detta?” Jag visste inte vad jag skulle svara. För det går inte ihop att vara ett land som föresprlåkar hållbarhet å ena sidan, och utvinna än mer olja å andra sidan. Det går inte ihop att lyssna på forskarna - att höra hur allvarligt och akut läget är - och samtidigt fortsätta som forut. Och inte heller kan man förvänta sig, att andra ska sänka sina utsläpp, när man själv släpper nya oljelicenser.

Konsekvenserna av klimatkrisen är redan här, men bara för att de först drabbar andra än oss själva, får vi inte tro att det är någon annans problem. Norges, Sveriges, och alla andra länders invånare lever på en och samma jord! Det är samma jord som framtida generationer ska leva på. På den här jorden vill jag också ha en framtid. Jag vill fortsätta ha en beboelig jord. En jord med frisk luft att andas, näringsrik mat att äta. En jord med fisk i haven, med djupa skogar, me allt som är vackert och gott.

Därför ber jag er: fasa ut oljan. Befria er från oljeberoendet. Norge, använd er ställning i världen, eran rikedom, eran erfarenhet och kunskap, till att bygga ett hållbart samhällesom möter människans behov nu, utan att stjäla från framtiden. Bidra till en rättvis omställning på samhällets alla plan, och samarbeta med andra regeringar för att detsamma ska ske globalt. Och hur ska ni då veta om ni är på rätt väg? Det finns ett enkelt svar. När ni fasar ut oljan är ni på rätt väg. När ni fasar ut oljan bygger ni ett hållbart samhälle. När ni fasar ut oljan, ger ni vår framtid en chans. Så vi ropar nu: Fasa ut oljan! Fasa ut oljan! Fasa ut oljan!