Det här är för de som motiveras av lösningar, och för min egen skull, för att inte glömma det jag gör.

Förra torsdagen hade jag möte med en webbansvarig på en av sveriges aktiva gräsrotsorganisationer i klimatrörelsen. Vi pratade om vikten av en webbsida som ser seriös och tilltalande ut, om hur nya medlemmar och framförallt yngre tar till sig information och varför de väljer att engagera sig, eller inte. Jag påpekade att man kan ha magkänsla om vissa användarbeteenden, men att detta ska ses som hypoteser tills man försökt motbevisa dem på ett eller annat sätt. Är webbsidans gränssnitt verkligen det som hindrar nya medlemmar från att gå med? Vi satte upp lite grundläggande statisik så att vi kan kika på sådan data längre fram.

Jag deltog också i en “climate fresk”-workshop1. Det är utformat som ett spel och har som syfte att hjälpa deltagarna ta till sig det större nätet av samband i hållbarhetskrisen, och sedan diskutera lösningar tillsammans. Den innehöll många debatter, känslor, och nya insikter, och jag vill lära mig facilitera egan sådana workshops nu.

I lördags stod jag bakom Klimataktions bås på Schysst Jul2, en alternativ julmarknad med organisationer som hjälper till där det behövs mest. Jag fick tillfälle att prata med många människor om klimatet, och lärde mig själv om RealStars3 - en organisation som jobbar både legislativt och uppsökande med att bekämpa trafficking i Sverige.

På kvällen gick jag till Café 44 på en stödkväll för att samla in pengar till klimataktivister som dömts till skyhöga böter. Det är solidaritet - vi stödjer varandra, och jag vill hjälpa till så länge jag har möjligheten. Där träffade jag nya bekanta, köpte lotter, och lärde mig om tunnelbanestationen Sandsborg.

Serieteckning gubbe säger till klimatdemonstrant "Varför jobbar du inte på din framtid", demonstrant svarar "det är ju det jag gör!"

På söndagen deltog jag i en bokklubb om “klimatboken”, en antologi av texter från experter på vitt spridda områden som tillsammans täcker mycket av hållbarhetskrisen. Otroligt emotionella samtal. Det är hoppfullt att andra vill engagera med problemet.

På kvällen höll jag bönestund för klimatet på min lokala kyrka. Jag tog äntligen tiden att maila kyrkoexpeditionen om vi får sätta upp en lapp om vår bönegrupp, och fick ett trevligt bemötande - inte bara en lapp utan de erbjöd att boka ett rum för oss!

I onsdags var jag på informationsträff med Klimatriksdagen4 - som i april kommer anordna medborgarförslag till hur omställningen bör göras. Det har visat sig gång på gång att vanliga människor, som får prata med experter och diskutera med varandra, kommer fram till bättre förslag än de poiltikerna driver. Varför avlönar vi då våra politiker egentligen?

Jag har röstat i valet för en aktivistgrupp jag är med i. Strukturen för hur man väljer de som ska arbeta i den innersta gruppen är väldigt proffsigt upplagd, jag blev imponerad.

Läsning: Jag är tacksam att få uppdateringar från en pågående rättegång, av en av aktivisterna som täppte till utdikade våtmarker i norra Sverige. Jag får många känslor när jag läser uppdateringarna. Det blir, som på inget annat sätt, verkligt hur stor krisen är och hur mycket hela systemet kämpar emot att vilja ta till sig det.

På en firmafest på jobbet satte jag upp affischer om klimatriksdagen samt information om organisationer som behöver stöd i jul.

Jag vill känna mig stolt över mig själv. Jag känner mest en krypande oro inför framtiden. Tack till de medmänniskor som varit stöd till mig i veckan.